Fjällen på söndag? Jaaatack. Oj, vad jag vill! Och guuud, vad jag vill härifrån. Jag vill härifrån innan jag kräks. Sitta ute i solen och njuta, kolla in afterski, gråta tills jag spyr när ingen ser på. Oj, vad jag vill. Jag vill bara skrika tills rösten försvinner och jag inte orkar mer. Jag vill skrika tills luften tar slut och allt svartnar för ögonen. Jag vill bara komma bort härifrån. Nu. Av nån konstig anledning så vändes hela tillvaron upp och ner. Hela min värld rasade samman. En liten snöboll som sattes i rullning, och fort går det. Den rullar och rullar och ingenting kan hindra den. Men när kommer smällen? När kastar den sig mot väggen och går sönder? Jag är rädd för det ögonblicket.