Precis som många andra måste man ju konstatera att det bara är en vecka kvar till julafton. Nu när snön smält har jag ännu mindre julstämning än jag hade innan, och den julstämningen var näst intill obefintlig. Idag ser det ju ut som vilken vanlig vårdag som helst. Och vår är väl inte direkt rätt benämning på årstiden som råder.

Imorse åkte jag från Marcus halv nio helt i onödan. Var hos tandläkaren i en halv minut, fick skenan jag måste ha i överkäken när jag sover och sen fick jag gå. Fick dessutom reda på att tråden bakom mina tänder har lossnat lite, vilket tandläkaren inte hann åtgärda idag. Det innebär att jag måste dit igen klockan åtta imorgonbitti. Det är jag inte direkt pepp på. När ska jag få sova egentligen?

På måndag åker Marcus till Dalarna. Det är jag inte heller direkt pepp på. Men tre dagar utan varandra ska vi väl kunna stå ut kanske. Sen blir det mys och fest med våra vänner på juldagen. Det ska bli riktigt skoj faktiskt.

Nu är det jag som slänger mig i soffan med Vi på Saltkråkan tror jag bestämt. Måste kanske smaka på sockerkakan jag och Erik knåpade ihop igårkväll. Den ser riktigt god ut faktiskt. Sen blir det sushi till lunch. Jag gillar egentligen inte det. Men det ser så fräscht ut att det är värt att pina i sig. Kanske är det godare än förra (och enda) gången jag åt det.