Inatt har jag sovit riktigt oroligt. Har vaknat hur många gånger som helst, tusentals känns det som, men det är nog en lätt överdrift. Kanske vaknade jag för att jag kände mig tvungen att titta/känna efter om hockeyspelaren fortfarande låg bredvid mig. Och ja, han låg där varje gång. Jag är världens lyckligaste tjej.
Idag ska han åka med sina hockeyspelande kompisar till Gotland. Det innebär att jag kommer få klara mig utan honom i helgen, och det ska nog faktiskt inte vara några större problem. Det är ju faktiskt bara ett par dagar. Och även om det faktiskt inte brukar gå så lång tid mellan dejterna så ska jag nog överleva.

Nu har jag precis kommit ut ur duschen och ska väl göra mig iordning i lugn och ro. Dessutom ska jag väl hinna äta lite innan Åsa kommer och hämtar mig. Om en timme är det minsann dags för prov i Marknadsföring. Ska bli spännande att se vad Fredrik har hittat på för kluriga frågor idag. För om sanningen ska fram så har man ingen aning om vad det är för galna grejer han har kommit på. Det är det som gör det lite svårt att plugga till hans prov. Men det löser sig nog det med. He loves me.

PS. Jag tror att jag börjar bli sjuk igen. Var inte alls på topp igårkväll. Och nu när inte Marcus ska vara hemma innebär det att jag bara kommer gå och känna efter och dessutom tycka apsynd om mig själv. Stackars min familj.