Världens finaste ligger i soffan och tittar på första semifinalen mellan Färjestad och Linköping i ishockey. Alla som är förvånade räcker upp en hand? Nähe, det var ingen. Det förvånar inte mig det heller. Vi har hunnit med både mat och efterrätt och jag är riktigt mätt. Får se om jag orkar proppa i mig något mer senare. Jag låg faktiskt framför tv:n och sov förut. Jag tyckte jag låg riktigt skönt i famnen på Marcus till katten fick för sig att förstöra. Hon väckte mig genom att sätta klorna i låret på mig. Underbar varelse det där. Men vi är vänner nu.

Jag skrev precis ett par andra saker, men eftersom Marcus laptop är helt fuckad (eller jag, som inte vet vad jag gör för fel. Fuckad var det ja...) så försvann allt. Och jag har inte tålamod att skriva om allt. Så jag går och kramas istället.

Tjaa.