Vad gör man när man upptäcker, eller kanske snarare inser, att man inte längre är lika lyckad som man alltid varit? För mig är det ett hemskt uppvaknande. Jag vet inte ens varför jag skriver det i bloggen, men jag känner mig bara så fruktansvärt dålig. Det finns bra saker och stunder såklart. Men varför är det alltid så att det är det negativa som överväger? Jag blir galen.