Jag hatar när det finns massor med saker som man skulle vilja säga, men som man helt enkelt inte säger för att man är rädd att dom ska såra. Problemet med att inte häva ur sig allt man har på hjärtat är att det hela tiden finns något som tynger en. Men om man inte vet vad man ska säga? Om risken finns att det bara kommer ut på fel sätt. Mest av allt är jag rädd att bli misstolkad.
Egentligen känner jag mig löjlig. Dels för att jag över huvud taget skriver det här i bloggen, dels för att det kanske inte ens är ett problem. Men borde det inte vara så att allt man går och grubblar på är ett problem. I och för sig kan problemen vara olika stora, men ett problem är alltid ett problem och ingen annan ska komma och nedvärdera vad som är ett problem eller inte för någon annan.

Just nu har jag ett litet problem som jag försöker ta tag i, men vad man än säger så blir det mest fel. Det är inget jag uppskattar.