Jag fortsätter snora och jag börjar faktiskt bli rätt trött på skiten. Hatar verkligen att vakna mitt i natten och det går inte att andas genom näsan över huvud taget. 04.12 gick jag därför upp och ägnade en kvart åt att försöka bli kvitt snoret som blockerade, vad som kändes som, hela min hjärna. När jag känner mig såhär sjuk och eländig har jag inte lust att ta mig för någonting. Mina planer var därför att ligga i soffan och häcka framför friidrott och film hela dagen. Men så ringde söta, fina Ellen och erbjöd lite umgänge och fika, och det kunde jag ju verkligen inte tacka nej till, Tror att jag slår till på en räkmacka!