Ja, det är väl nu vardagen börjar igen. Syskon och pojkvän som ska till skolan, föräldrar som ska jobba och jag som blir ensam hemma varenda lunch. Ungefär som det har sett ut hela hösten, och som det kommer fortsätta se ut hela våren. Men nej, jag vantrivs inte. Så det är väl inget att bekymra sig över. Jag kan dock inte låta bli att tycka att det har känts som jullov även för mig även om jag jobbat, i stort sett, varenda dag i december. Och under jul, mellandagar och nyår har ju faktiskt dom flesta andra i min närhet varit lediga. Det är nog det som bidragit till jullovskänslan för min del, skulle jag tro.

Nu närmar sig min 20-årsfest som jag har tillsammans med Annika och Robert. Och om man inte orkar kryssa i ja eller nej på sin inbjudan på Facebook får man jättegärna ringa och tala om om man kommer eller inte. Det skulle göra det hela mycket lättare för mig. Men ni borde komma. Det kommer bli skooooj.