Två dagar och 17 timmar sen jag bloggade. Men inte är jag ledsen för det. Jag har ju minsann varit på partaj och det resulterade i soffläge hela dagen igår. Vi var alltså på Safiren och tittade på Wallmans och åt middag i lördags. Ni som känner mig vet att jag fullkomligt älskar sånt. Jag höll i gång som fan och fick till och med äran att sjunga i en egen mikrofon. En riktig. Mina arbetskamrater blev väldigt stolta över mig. Dock hade dom nog blivit ännu stoltare om det varit en låt jag kunde så jag riktigt fick klämma i. Det var alltså typ en av ytterst få låtar jag inte kunde texten på under hela kvällen. Antiklimax. I och för sig kanske arbetskamraterna blivit väldigt besvikna om dom hört min ganska dåliga sångröst ljuda ut över hela Safiren. Jag kanske ska vara nöjd med att jag inte kunde texten. Japp, så får det bli!