Igår var jag och Marcus vid Kinnarps Arena på minnesstunden för Stefan Liv. Det var jättefint och sorgligt. Man kunde verkligen ta på stämningen i arenan. Inte så att den var stel, men sorgen låg liksom i luften. Många grät öppet och en blödig liten tjej som jag kunde givetvis inte hålla tårarna tillbaka.

Innan vi gick tände vi ett ljus och la röda rosor utanför ishallen och jag kände mig nedstämd hela eftermiddagen och kvällen efter det där. Usch så hemskt!