Inatt drömde jag världens läskigaste och mest verkliga dröm. Jag drömde att Marcus blev skjuten i magen uppe i korsningen vid Kvantumvallen. Jag trodde han var död, fick panik och ringde ambulans och visste inte vad gatorna som korsade varandra hette. Jag blev tvungen att leta reda på gatskyltar och gatorna hette helt sanslösa grejer som jag var tvungen att bokstavera för killen i luren. När vi hade lagt på vaknade Marcus upp och sa att han hade jätteont i magen och ryggen men att han inte vågade titta på såret. Det vågade inte jag heller. Han sa att han nog skulle dö, och jag kände värre panik än någonsin. Ambulansen kom aldrig och paniken inom mig växte för varje sekund medan min älskade älskling låg där och blödde.

Sen vaknade jag. Jag trodde verkligen det var på riktigt. Men jag väckte honom och berättade och sen höll han om mig resten av natten så att jag hela tiden kände att han var där. Hade vi sovit på varsitt ställe inatt hade jag verkligen fått panik.

Nu ska jag värma äpplen i ugnen och sen äta det med vaniljsås. Hur gott som helst.